Höjdpunkter från SwePass Open Project Meeting
SwePass Open Project Meeting den 4 mars samlade representanter från industri, forskningsorganisationer, myndigheter och teknikleverantörer för att dela uppdateringar och erfarenheter kopplade till det digitala produktpasset (Digital Product Passport, DPP) och EU:s förordning om ekodesign för hållbara produkter (Ecodesign for Sustainable Products Regulation, ESPR).
Mötet gav en överblick över hur regelverket utvecklas, hur standardiseringsarbetet fortskrider och hur företag och projekt redan nu börjar utforska praktiska lösningar för att implementera digitala produktpass.
Under dagen presenterades perspektiv från flera olika håll – från EU:s policyutveckling och teknisk standardisering till forskningsprojekt och industridemonstrationer. Flera presentationer lyfte hur organisationer kan börja förbereda sig för kommande krav, till exempel genom att strukturera produktdata, anpassa befintliga digitala system och stärka samarbetet längs hela värdekedjan.
Nedan hittar du presentationerna från mötet tillsammans med en länk till inspelningen på YouTube för dig som vill ta del av presentationerna i sin helhet.
Status gällande ESPR
Björn Spak, Naturvårdsverket
Björn Spak gav en uppdatering om utvecklingen av EU:s förordning om ekodesign för hållbara produkter (ESPR) och hur arbetet med nya produktkrav organiseras inom EU. ESPR ersätter det tidigare ekodesigndirektivet och omfattar nu betydligt fler produktkategorier än enbart energirelaterade produkter.
Nya krav kommer att införas genom delegerade akter efter förstudier och samråd med industri och medlemsstater. Flera produktområden analyseras just nu, bland annat textilier, möbler, däck och mellanprodukter som järn och stål. Spak lyfte även horisontella initiativ kring reparerbarhet och återvunnet material.
Han tog också upp nya bestämmelser om rapportering och eventuell begränsning av destruktion av osålda konsumentvaror. Spak betonade vikten av att företag följer utvecklingen noga och börjar förbereda sig för de informations- och spårbarhetskrav som kopplas till digitala produktpass.
Standardisering av DPP-systemet – statusuppdatering
Laura Linnala, SIS – Swedish Institute for Standards
Laura Linnala presenterade en översikt av det pågående europeiska standardiseringsarbetet som stödjer införandet av digitala produktpass. EU-kommissionen definierar de regulatoriska kraven inom ESPR, medan harmoniserade standarder tas fram för att visa hur organisationer praktiskt ska uppfylla kraven.
Arbetet fokuserar på den tekniska infrastrukturen bakom DPP, till exempel datautbyte, identifierare, API:er, datalagring, interoperabilitet och autentisering. Över 300 experter från hela Europa deltar i arbetet med att utveckla dessa standarder.
Den första uppsättningen standarder väntas publiceras under 2026. Linnala uppmanade organisationer att börja förbereda sig redan nu genom att se över vilken produktdata de har, kartlägga interna processer och involvera funktioner som IT, hållbarhet och regelefterlevnad.
Produktdata med systemstöd under produktens livscykel
Martin Lundqvist, QCM
Martin Lundqvist presenterade arbete som undersöker hur företag kan organisera och använda produktdata genom hela produktens livscykel för att förbereda inför digitala produktpass.
Inom SwePass-projektet demonstrerades detta med hjälp av en leksaksprodukt för att visa hur Product Lifecycle Management-system (PLM) kan strukturera detaljerad information om komponenter, material och kemiska ämnen.
Genom att koppla denna information till miljöindikatorer och regelkrav kan företag analysera hållbarhetsprestanda och regelefterlevnad redan under produktutvecklingen. Projektet introducerar också begreppet “expected DPP”, där företag kan simulera det framtida produktpasset medan produkten fortfarande designas.
Arbetet visar att många företag redan har system som kan stödja detta, men att data ofta behöver struktureras och organiseras bättre för att fullt ut kunna användas i ett digitalt produktpass.
Standarder för nedströmsinformation i digitala produktpass
Jonas Larsson, Högskolan i Borås
Jonas Larsson presenterade forskning som undersöker hur information som skapas efter att en produkt har sålts kan komplettera det digitala produktpasset.
DPP innehåller främst uppströmsdata om material, produktion och logistik. Samtidigt uppstår värdefull information senare i produktens livscykel, till exempel vid reparation, återbruk, återförsäljning och återvinning.
Projektet undersöker därför en modell där dessa aktiviteter registreras som livscykelhändelser kopplade till produkten. Med hjälp av standarden GS1 EPCIS kan DPP fungera som produktens identitet och grunddata, medan ytterligare händelser registreras separat över tid.
En demonstration inom ett textilsystemprojekt visade hur denna typ av data kan stödja andrahandsmarknader och bidra till längre produktlivslängd.
Semantisk interoperabilitet och presentation av en ny applikation
Eva Blomqvist, Linköpings universitet & Eric Hjelmestam, Meta Solutions
Eva Blomqvist och Eric Hjelmestam presenterade ett arbete som fokuserar på tekniska utmaningar kring interoperabilitet i det framväxande ekosystemet kring digitala produktpass.
Eftersom DPP kommer att interagera med många olika system, plattformar och datakällor är det avgörande att information kan tolkas på samma sätt mellan systemen. Arbetet fokuserar därför på semantisk interoperabilitet, bland annat genom användning av gemensamma datamodeller och ontologier.
Inom SwePass-projektet analyseras hur företagsinterna system, digitala plattformar och DPP-tjänster kan kopplas samman genom befintliga standarder och datadelningsinfrastrukturer. Projektet arrangerar även webbinarier och kunskapsutbyten för att sprida erfarenheter från olika pilotprojekt.
Utveckling av ekodesignkrav för kläder
Ulrika Simonsson, TEKO
Ulrika Simonsson presenterade arbetet med att utveckla ekodesignkrav för kläder inom ramen för ESPR. Fokus ligger på hur regleringar kan bidra till mer hållbara och cirkulära textilprodukter genom ökad transparens, längre livslängd och mer resurseffektiv materialanvändning.
Det digitala produktpasset kommer att spela en viktig roll genom att göra information om material, produktsammansättning och miljöpåverkan mer tillgänglig.
Simonsson beskrev även hur textil- och konfektionsbranschen förbereder sig för de kommande kraven och betonade vikten av samarbete mellan beslutsfattare, branschorganisationer och företag för att säkerställa att regelverket blir både effektivt och genomförbart.
DPP-guide
Marie-Louise Lagerstedt-Eidrup, CIT
Marie-Louise Lagerstedt-Eidrup presenterade en vägledning som tagits fram för organisationer som vill börja arbeta med digitala produktpass.
Guiden ger praktiska rekommendationer om hur företag kan ta sina första steg inför de nya kraven inom ESPR. Den lyfter bland annat vikten av att identifiera relevant produktdata, förstå de regulatoriska kraven och analysera hur befintliga digitala system kan användas.
Guiden betonar också behovet av tydliga interna roller och samarbete mellan olika funktioner i organisationen, såsom hållbarhet, IT och regelefterlevnad.
Blockchain Sweden: Accelerating blockchain adoption in Sweden
Zarina Björklund Rehn, Blockchain Sweden
Zarina Björklund Rehn presenterade arbetet inom Blockchain Sweden och hur organisationen arbetar för att främja användningen av blockkedjeteknik i svensk industri.
Blockchain kan bidra till ökad transparens, spårbarhet och tillit i komplexa leverantörskedjor. I samband med digitala produktpass kan tekniken användas för att dela och verifiera produktinformation mellan flera aktörer på ett säkert sätt.
Genom decentraliserad datahantering och manipulationssäkra register kan blockchain stärka tillförlitligheten i produktdata och underlätta samarbete mellan företag och leverantörer.
Circularity Gap Report – The Value Gap Sweden
Ann-Charlotte Mellquist, RISE
Ann-Charlotte Mellquist presenterade insikter från Circularity Gap Report för Sverige, med fokus på gapet mellan dagens linjära ekonomi och potentialen i en mer cirkulär ekonomi.
Rapporten visar hur betydande ekonomiskt värde går förlorat på grund av ineffektiv resursanvändning och begränsad materialåtervinning. Genom ökad cirkularitet – exempelvis genom återbruk, reparation, återvinning och förbättrad produktdesign – kan både miljömässiga och ekonomiska vinster uppnås.
Mellquist betonade vikten av bättre data, samarbete mellan aktörer och nya affärsmodeller för att minska detta gap.
Circular Business Lab
Pernilla Dahlman, RISE
Pernilla Dahlman presenterade Circular Business Lab, ett initiativ som stödjer företag i att utveckla och testa cirkulära affärsmodeller.
Labbet fungerar som en samarbetsmiljö där företag, forskare och offentliga aktörer kan utforska nya sätt att arbeta med produktdesign, resursanvändning och värdeskapande.
Genom pilotprojekt, workshops och gemensamma experiment vill initiativet bidra till att påskynda övergången från linjära till cirkulära affärsmodeller.
Nationell industridialog om DPP
Hanna Lindén, RISE
Hanna Lindén avslutade mötet med att presentera ett initiativ för att etablera en nationell industridialog kring implementeringen av digitala produktpass i Sverige.
Initiativet syftar till att samla företag, myndigheter, forskare och andra aktörer för att utbyta kunskap och samordna arbetet kring DPP.
Genom att skapa ett forum för dialog och samarbete vill initiativet stödja svensk industri i förberedelserna inför kommande regelkrav och samtidigt identifiera gemensamma utmaningar, möjligheter och goda exempel i omställningen mot mer transparenta och cirkulära värdekedjor.
Vill du delta i nästa SwePass Open Project Meeting den 3 juni? Då är du varmt välkommen att registrera dig här.
