Hoppa till innehåll
  • Svenska
  • English

    • Cirkulär och hållbar inomhusodling och livsmedelsproduktion

    14 november 2023

    Hej, Reyhaneh Gorji, doktorand vid Mälardalens Universitet. Vad arbetar du med just nu?

    – Jag fokuserar på att odla bladgrönsaker och andra ätbara grödor på ett hållbart sätt, med ett särskilt intresse för att utforska användningen av avloppsvatten och dess biprodukter, såsom biokol och hydrokol, som miljövänliga och alternativa gödningsmedel. Detta ligger i linje med vårt övergripande mål att göra jordbruk och livsmedelsproduktion mer hållbara och cirkulära. Utöver detta är jag involverad i ett annat sammankopplat projekt, Aqua2Farm, som integrerar NIR-spektroskopi och hyperspektral avbildning för realtidsövervakning av växter. Med den här tekniken kan vi fatta snabba beslut om bevattning, gödning och sjukdomshantering. Denna realtidsstrategi säkerställer optimal växttillväxt och resursutnyttjande.

    Du har genomfört experiment med odling i krukor. Kan du berätta lite om dem?

    – Vi testade olika vattenströmmar, inklusive kranvatten (negativ kontroll), flytande gödningsmedel (positiv kontroll) och olika typer av behandlat avloppsvatten från anläggningen (före biologisk behandling och utgående vatten som lämnar avloppsreningsverket). Experimenten utfördes under kontrollerade förhållanden inomhus (18-20°C, 40-50% luftfuktighet) med ett tillväxtmedium som kallas zeolit och som simulerar ett hydroponiskt system.

    Reyhaneh Gorji, doktorand vid Mälardalens Universitet.

    Har ni några resultat hittills?

    – Ja, här är några preliminära resultat:

    • Vissa metaller som kobolt och krom i avloppsrenade växtskott låg inom säkra gränser, vilket tyder på att renat avloppsvatten kan användas på ett säkert sätt inom jordbruket.
    • Nivåerna av andra metaller, såsom kvicksilver, nickel, vanadin, arsenik, kadmium och bly, låg under detektionsgränserna.
    • Det fanns inga signifikanta skillnader i totalkväve och torrsubstanssammansättning mellan den positiva kontrollen och avloppsvattenproverna före biologisk behandling. Detta indikerar liknande näringsinnehåll, vilket kan stödja användningen av avloppsvattenbaserade gödselmedel för förbättrad växttillväxt.
    • Fysiska parametrar som växthöjd, totalvikt och antal blad uppvisade anmärkningsvärda skillnader mellan behandlingarna. Den positiva kontrollen presterade genomgående bättre än avloppsvattenproverna före biologisk behandling, men de senare visade lovande resultat jämfört med utgående vatten och kranvatten.

    Vad är målet med projektet?

    – Det yttersta syftet med denna forskning är att bidra till en mer miljövänlig och resurseffektiv jordbrukssektor genom att återanvända avloppsvatten och dess biprodukter som gödningsmedel. Detta minskar avfallet och miljöpåverkan från konventionella syntetiska gödningsmedel. Detta gynnar inte bara jordbrukssektorn och avloppsreningsverken utan även samhället som helhet genom att främja en hållbar och cirkulär livsmedelsproduktion.

    Vilka är fördelarna med integrerade odlingssystem vid avloppsreningsverk?

    – De minskar behovet av resurstransporter, vilket leder till ett lägre koldioxidavtryck och främjar hållbar resurshantering. Det gör att den hydroponiska odlingen kan fungera som en cirkulär näringsförbrukare, vilket ger livsmedelsproduktion. Samtidigt drar avloppsreningsverket nytta av ett extra reningssteg, vilket säkerställer att avloppsvattnet renas innan det släpps ut i den omgivande miljön.

    *Near-infrared spectroscopy (NIRS) är en spektroskopisk metod som använder den nära infraröda regionen av det elektromagnetiska spektrumet (från 780 nm till 2500 nm)