Datadelning är enkelt. Att förstå den, är svårare.

I SwePass bidrar Linköpings universitet (LiU) med teknisk expertis med fokus på den praktiska implementeringen av projektets digitala komponenter. Det inkluderar arbete med tekniska standarder för datadelning och semantisk interoperabilitet samt att ta in konkreta tekniska lösningar – såsom ontologier och plattformar för datadelning – från närliggande forskningsprojekt.

LiU samordnar det arbete inom SwePass som samlar och konsoliderar kunskap om lösningar för semantisk interoperabilitet och tekniska plattformar. Universitetet bidrar även till en projektdemonstrator som omsätter semantisk interoperabilitet i praktiken, där Ragn-Sells leder demonstratorarbetet.

Varför SwePass är relevant ur ett forskningsperspektiv

För LiU ger SwePass möjlighet att tillämpa och utvärdera tekniska lösningar som utvecklats i andra forskningsprojekt, samt att identifiera nya forskningsfrågor med grund i industrins behov som synliggörs genom demonstratorerna. Med ett huvudsakligt fokus på semantisk interoperabilitet blir datadelning över organisations- och branschgränser ett särskilt krävande testfall – precis den typ av miljö där begränsningar i nuvarande angreppssätt blir tydliga.

Centrala utmaningar: betydelse över domängränser, inte bara datautbyte

En central metodologisk utmaning för DPP är semantisk interoperabilitet över olika domäner. DPP förväntas stödja många olika användningsfall, och konsumentperspektivet är bara ett av dem.

– En av de viktigaste utmaningarna är den domänöverskridande semantiska interoperabilitet som DPP kräver, där datautbyte kan behöva ske mellan organisationer som traditionellt tillhör olika branscher och som kan ha mycket olika perspektiv på datan, säger Eva Blomqvist, professor vid Linköpings universitet.

SwePass lyfter också insamlarens och återvinnarens perspektiv: DPP kan ge information om hur en produkt ska hanteras i slutet av sin livscykel. Men det förutsätter att data rör sig mellan organisationer som normalt sett inte samarbetar eller delar data – och som kan tolka produkten och dess information på mycket olika sätt. Även om det tekniskt sett är möjligt att beskriva kopplingar mellan deras data och världsbild, kräver det också en djup förståelse för vad datan faktiskt betyder, och kan innebära att organisationer behöver anpassa sina arbetssätt för att fullt ut kunna dra nytta av informationen.

En risk i dagens implementeringslandskap

LiU pekar också på en vanlig diskrepans mellan forskning och implementering: lösningar byggs ibland utan tillräcklig återanvändning av etablerade standarder och vokabulärer, särskilt sådana som redan är väl etablerade ur ett webb- och semantisk webb-perspektiv. Det kan leda till onödig fragmentering – och göra domänöverskridande implementering svårare än nödvändigt.

– Många av de tekniska implementationer vi ser i dag uppfinner hjulet på nytt i många fall, det vill säga de är inte medvetna om alla tekniska standarder och vokabulärer, främst ur ett webbperspektiv, som redan är väl etablerade och tillgängliga, säger Eva Blomqvist.

Samtidigt kan glappet gå åt båda håll. Forskare kan ha djup kunskap om tekniska standarder, men inte alltid samma insyn i pågående standardiseringsarbete kring DPP och cirkulär ekonomi eller i snabbt föränderliga industribehov. I SwePass skapar kunskapsuppbyggnad och demonstratorimplementering en miljö där dessa perspektiv kan mötas – så att interoperabilitetslösningar blir både tekniskt robusta och praktiskt användbara.